bönhörd

Som ett svar på mina böner mitt tjat om att sakna kompisar här ute och längta tillbaka till västerort: idag ringde min fina vän Ann-Sofie. Hon befann sig i den lokala ishallen och hade en timme att fördriva innan sonens hockeymatch skulle börja. Kunde hon få komma hit och hälsa på en stund?

Åh, vad glad jag blev! Det är precis det här jag saknar här ute, att vänner kan titta in en stund utan anledning, ta en fika och sen åka vidare.

It made my day.