måndag 23 mars 2009

Minne

För några månader sen var jag med om en grej som jag ofta har tänkt på sen dess. Bara en liten detalj i vardagen, säkert lätt att missa, men ack så tragiskt.

Klockan var väl runt fem på eftermiddagen och det var en helt vanlig vardag. Jag befann mig på den lokala pizzerian där jag väntade på våra pizzor. In kom en medelålders mamma, helt vanlig, lite trött och sliten, med en son i 10-årsåldern. Mamman bar på matkassar från Ica, och de var uppenbarligen på väg hem från fritids och jobb. Pojken gick hemvant och satte sig framför tv:n i ett hörn, och mamman gick fram till kassan för att beställa. Jag tänkte att även hon tänkte slippa matlagning en kväll och ta hem pizza i stället (det var ju därför jag var där, även jag lite trött och sliten).

Men nej.

Hon beställde en starköl. Inget mer. Inget att äta, inget till pojken.

Det mest tragiska var att det märktes att det här tillhörde rutinerna för pojken. Att mamma tog sig en stor stark på väg hem. Inget konstigt med det.

Jag tänker ofta på den där mamman och hennes pojke. Hur de har det hemma på kvällarna. Och sen funderar jag på hur många fler mammor och pappor det finns där ute som måste ta till alkohol för att orka med vardagen.

Det kan inte hjälpas, jag tycker att det är tragiskt.

3 kommentarer:

P sa...

Tänk vad bra man har det själv egentligen. Och så klagar man i alla fall!

Masse sa...

Jo, det är jobbigt. Och inte alls ovanligt, tyvärr!

Anonym sa...

Ja, man blir ledsen då man tänker på hur alltför många olyckliga föräldrar o inte minst barn som går omkring därute.

M