snor å sånt

Igår blev jag plötsligt vansinnigt förkyld. Total nästäppa, kill i halsen och kanske en smula feber. Men alla eventuella tankar på att kanske stanna hemma försvann när kollegan sms:ade sig sjuk i morse. Bara att åka till jobbet i vetskap om att jag i värsta fall skulle behöva undervisa i två klasser samtidigt. Möjligen görligt om klassrummen ligger vägg i vägg, men våra ligger på olika våningsplan. Nu blev det som tur var inte så, men jag var ändå rätt slut när jag äntligen kunde åka hem. Värst var att jag hade lock i öronen hela dagen, vilket ledde till att jag hörde min egen röst högt och burkigt inne i huvudet, men däremot knappt någonting av vad någon annan sa.

Och det är då det slår en. Att när man är mamma kan man inte ens tänka tanken att åka hem och sova sig frisk. Så där som man gjorde när man var singel. Nä, det var full fart från det att vi kom hem tills hon nyligen stöp i säng. Men ni vet, det är lätt värt det. Hon är det bästa som har hänt mig, min lilla stora lurpa!