I går inträffade ännu en olycka vid Roslagsbanan, allas vårt färdsätt till och från jobb och skola, och som kör rakt igenom vårt samhälle. En pojke blev dödad. Det hade kunnat vara ett av våra barn, och tanken gör för ont för att ens tänkas.
Här kan ni läsa hur man överlever det ofattbara.
Jag ska genast sluta tycka synd om mig själv.
1 kommentar:
Jag gråter!! Detta är något som ingen förälder ska behöva vara med om... Mm
Skicka en kommentar