Idag har vi varit på bio. Killarna såg Avatar, och vi tjejer såg Alvin och gänget. Innan filmen gick Hanna storögt runt i foajen och sa "jag älskar det här stället! Det är helt underbart!" Jag tänkte då hur viktigt det är att sätta sig in i hennes situation, att se saker ur hennes synvinkel. Sånt som är självklarheter för oss vuxna kan bli helt magiska för ett barn. Själv har jag aldrig ens tänkt tanken att bion i Kista-gallerian är "underbar".
Men nu är vi hemma, och hela vägen hem har vi lekt att vi är ekorrar. Bra grej med det är att vi höll oss vakna. Dålig grej är att jag inte kan så in i leken på riktigt samma sätt som min fyraåriga dotter, lekproffset. Men jag lär mig.
Men nu är vi hemma, och hela vägen hem har vi lekt att vi är ekorrar. Bra grej med det är att vi höll oss vakna. Dålig grej är att jag inte kan så in i leken på riktigt samma sätt som min fyraåriga dotter, lekproffset. Men jag lär mig.
1 kommentar:
Bio är mysigt. Varför går jag aldrig på bio med E?? Jag tycker att jag aldrig har tid, men jag måste ta mig tid helt enkelt.
Skicka en kommentar