Vuxenpoäng

Vi äger numera ett vitrinskåp. Mitt livs första, om man bortser från det i furu som Sven tillverkade när han gick nån snickeriutbildning på 80-talet. Vårt nya skåp är svart och fin (även mitt livs första svarta möbel, tror jag?) och idag skulle det fyllas:
Mina fina vinglas, vårt Mateusporslin, champagneglasen, ärvda vackra glas, Marimekko-skålen - allt samsas nu i vårt skåp. Glaskaraffer, några vaser, en mjölkflaska från London. Lite Ulrika Hydman-Vallien. En fin fyrkantig keramikskål som fyllts med stearinsljus. En svensk flagga att ta fram vid födelsedagar.

Detta har frigjort mycket plats i övriga skåp, vilket känns jätteskönt. I ett överskåp hittade jag en ansenlig samling med tomma glasburkar, som nu ligger i en kasse för vidare befordran till glasbanken.

Det var roligt att flytta in i skåpet, att samla alla fina saker jag samlat på mig under åren på ett ställe där man kan se dem. Vi saknar fortfarande belysning i skåpet, vilket ju gör att det blir väldigt mörkt (svart, till och med), men det kommer. Jag kan också tänka mig att tapetsera bakstycket med samma tapet som väggen, det skulle vara rätt coolt och skulle också ge det mer ljus. Skåpet står mitt emot den tapetserade väggen, så det blir lite som en pendang.

Nu ska jag bara organisera om lite i övriga skåp, och fundera på var Hanna ska få ha alla sina pysselgrejer, sen kommer vi att ha det så fint, så fint.