nygamla vänner

De senaste veckorna har jag försökt snitta på 12 000 steg om dagen. Med en lunchpromenad med bästa kollegan Paula och en extra sväng på kvällen har det inte varit några problem alls. Utom i går, när jag helt enkelt inte kunde ta mig ur soffan för en kvällsprommis. Klockan blev mer och mer och det blev mörkt ute, och då.... då läste jag ett inlägg på Facebook som fick mig på benen. På med kläderna, fram med stavarna som stått och dammat ihop bakom tvättmaskinen, och sen ut. Två varv runt området blev det, och sen en dusch innan det var läggdags. Underbart!

Idag slängde jag in stavarna i bilen och tänkte ta mig ett varv uppe vid IP efter jobbet, men en borttappad mobiltelefon (min) gjorde att jag inte kom iväg så tidigt som jag tänkt. Det blev Ica och dagis istället. Men eftersom mobilen fortfarande är borta behövde jag få lite utlopp för min sorg (ja faktiskt) så jag tog en lång runda med raska steg och stavtag. Nu känns det bättre. Och jag är glad att stavarna har kommit fram igen.