Det har nog aldrig ens funnits i min tankevärld att jag en dag skulle köpa en sån där nervpåfrestande liten bjäbbande katt som brukar säljas på marknader. Aldrig.
Till klockan 16 i går, när Wilma dök upp med sin och jag såg längtan tändas i Hannas ögon.
Vi åkte tillbaka till marknaden och fick leta en god stund innan vi hittade rätt (konstigt, annars finns de överallt, tycker jag).
"Hanna, vad heter katten då?
"Bosse!" (utan en sekunds tvekan).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar