Hanna gillar inte att somna själv. Sanningen är väl också den att både Sven och jag brukar somna när vi nattar, så hon brukar sällan behöva somna själv heller. Men nu är det dags, har vi bestämt alla tre. I sann Kometanda har vi utformat ett system där Hanna får natta sig själv sju gånger (noggrant framförhandlat), och sen får hon en belöning. Nästa gång ökar vi till 10 gånger, sen tolv och så vidare. Belöningen kan vara en leksak, ett biobesök, badhuset, vad hon väljer inom rimliga gränser.
Just i kväll är vi inne på tredje nattningen, och det går sådär. Hon är orolig och vill ha mig där, men samtidigt vill hon lyckas. Jag lovar att titta till henne ofta, och förhoppningsvis somnar hon snart.
Min stora lilla flicka.
4 kommentarer:
Vilken bra grej! Vi har oxå funderat på när hon ska börja sova själv men tycker samtidigt inte att det är särskilt jobbigt att vara med henne till hon somnar. Men nån gång måste det ju ske...
Jag ska komma ihåg eran taktik när det blir dax!
Nä, vi har inte heller sett det som ett problem, men eftersom jag nattar henne själv varannan vecka blir det rätt tungt i längden, hela kvällarna försvinner ju. Och man kanske inte nattar sina 10-åringar, så nån gång måste det ju ske som du säger.
Metoden fungerar för övrigt bra även inom andra områden, tex sluta med napp, hänga upp sina kläder etc.
javisst, men man kanske inte ska behöva ligga hos dem tills de somnar... tycker inte jag i alla fall.
Svårt det där, när det små liven inte vill sova. Sedan rusar åren och helt plötsligt blir ni utkastade ur rummet när ni försöker väcka henne!
Skicka en kommentar