Trött men glad

En av mina favoritdagar på året inföll idag. Den där man får logga ut från jobbdatorn, stoppa ner den fullklottrade kalendern i jobbväskan och stänga klassrumsdörren om sig för sista gången på terminen. Idag började mitt sommarlov, 58 sköna lediga dagar ligger framför mig. Och det var på tiden - den sista tidens turbulens med jobb, sjuka barn och annat har gjort mig minst sagt sliten och så trött, så trött... Jag ligger efter på så sjukt många plan, men det ska jag nu få tid att styra upp. Som ett första steg har jag tagit tag i vår överfulla tvättkorg, det var nödvändigt :).

Det är en stor dag även på ett annat sätt. Idag var det sista dagen för Hanna på dagis, för alltid. I fem år har hon haft förmånen att få gå på världens bästa förskola. Fantastisk personal, vi har alltid känt oss helt trygga och nöjda. Men nu är det dags att gå vidare, till hösten börjar hon i skolan och en ny era tar sin början. Spännade ska det bli, det tycker både hon och jag! Men rätt sorgligt var det att säga farväl till dagis...

Vi är också glada för att Ellinor äntligen är på bättringsvägen och idag har det försiktigt börjat talas om hemgång - kanske i början av nästa vecka! Äntligen törs vi pusta ut. Att ha ett sjukt barn är en mardröm, sen spelar det ingen roll om barnet är 20 år eller om det inte är ditt biologiska barn - oron och sorgen är tung att bära ändå. Nu håller vi tummarna för att hon snart är hemma igen, även om hon kommer att behöva lång tid för att bli helt återställd.

Jag måste säga det igen: sommarlov. Bra grej, där!

Krasch

Hanna har en ny kompis hemma. Eller inte ny, utan en gammal dagiskompis, men en som aldrig har varit här och lekt förut. Det har tagit ganska lång tid för dem att komma igång med leken, men nu har de kommit till ro och leker med Hannas älv-hus.

Vi är ju mest vana vid att ha Elin här, och hon är hemmatam här och vet precis hur vi har det. Leken flyter lugnt när hon och Hanna leker. Den här kompisen som är här idag har mer "spring i benen" och började med att ha rundbana i full fart här hemma. Sen välte hon saker, rev ner handdukshängaren i badrummet och slog sönder två av Hannas snöglober så att det blev fullt med vatten och glassplitter på golvet i rummet.

Nu ska jag börja fixa tacos, för det talade hon om redan igår på dagis att hon tyckte var gott :)

Problemlösning

Varje år samma sak: julklapp till dagisfröknarna?? Alltid idétorka...

Men i år är problemet löst: köpte fyra julägg på Willy's som ska fyllas med godis och överräckas på terminens sista dag. Plättlätt!

Roligt?

Men sh*t vad tiden går fort när man har --- roligt/stressigt/mycket att göra. Redan torsdagkväll och här sitter jag och borde hänga tvätt/dammsuga/bära ut Ikeakartonger till bilen f.v.b till tippen. Tittar på René Nyberg och "Byggfällan" som är den direkt rip-off från fyrans "Fuskbyggarna" - de har inte ens försökt göra nåt eget av programidén. Oh well.

Vi har fint besök i helgen - idag kom Jocke med hem från dagis och ska stanna till måndag. Jocke är en docka som följer med barnen hem över helgen, och skriver dagbok från varje familj. Vi har väntat länge på att det ska bli vår tur, och idag hände det. Jocke har funnit sig väl tillrätta och är redan kompis med Hannas favvogose, hunden Lort. I morgon kanske han ska få följa med mig till jobbet, eller så får han hålla Lort sällskap här hemma.

Vårt domino då? Jotack, det går sakta framåt och jag hyser gott hopp om att vi ska bli klara till helgen. Utlovar här och nu lite bilder så småningom.

Ha det gott, vänner!

Inköpt

Årets vintersko för Hanna är lila! Hon suktade efter ett par vita kängor med päls runt kanten men eftersom jag har dåliga erfarenheter av billiga vinterskor från Skopunkten sa elaka mamma nej.

I morgon är det maskerad på dagis och häxklänningen är redo. Den gröna hårfärgen väntar på att tas i bruk i morgon bitti. Expectations are high!

The need

Njuter av min första sommarlovsdag, och soligt är det minsann också!
Eftersom jag egentligen skulle jobba idag skulle det här bli Hannas sistadag på dagis. Hon skulle få bestämma när de lekte Hunden och benet, och hon skulle få vara hjälpfröken en sista gång. Hennes allra sista dag på Fjärilen. Klart att hon fick gå idag fast jag är ledig.
I morse (hmm, för en timme sen...) hade vi ett himla snärj att slå in alla presenter till fröknarna, göra kort och gå ut i trädgården och gräva upp krasseplantor som dom skulle få. Fem paket och fem plantor, jo för Sofia i köket som lagar världens godaste mat får vi ju inte glömma.

Och nu så här inför semestern känner jag the need of a lista, tror jag baske mig!
Det får bli en Saker Att Göra Innan Semestern-lista. Håll i er!

• klippa gräset
• köpa laktostabletter (nästan slut och finns kanske inte i Danmark)
• lämna tillbaka lånade bord och stolar till Nybergs
• rapportera frånvaro till jobbet
• allmänt trädgårdsröj
• tvätta
• gå till lokala butiken Lyxx och välja present från klassen det blev ett fågelbad i betong
• handla mat till E+E som stannar hemma
• köpa nya springskor
• posta papper till Försäkringskassan
• kolla och skriva på papper, slutföra byte av försäkringsbolag
• köpa present till Calle, 18 år på lördag

Vi börjar där, tror jag.

Basar och hallstädning

Hanna lider av sviterna efter sprutan: ont i benet och lite feber. Basar på förskolan och sen hem och städa hallen. Många turer upp och ner för trappan med jackor, skor, vantar, hjälmar, med mera. Samt några turer ut till förrådet med barnvagn, tavla, brevlåda med mera. Nu Bolibompa, Festis och chokladbollarna vi köpte på basaren.

Hur det går med nattningarna? Jo tack, hittills har vi 100% måluppfyllelse, även om det inte har gått smärtfritt. Mycket tålamod och mycket uppmuntran och kärlek har behövts. I går kväll fick jag sitta på min säng i rummet intill och läsa trädgårdstidningar tills hon somnade (vilket gick ganska fort när det väl blev lugnt). I kväll kämpar vi vidare.

Update: i kväll somnade hon nästan direkt. Jag gick ner, och när jag inte hade hört något på en kvart smög jag upp - snark!

Sista gången

Varannan vecka har jag två stressiga eftermiddagar. Sven jobbar kväll och jag jobbar till halv fem, och måste sen skynda mig hem i rusningstrafiken (3.2 mil) för att hämta Hanna. Jag hatar dessa dagar, känner mig så stressad och pressad att jag absolut inte är någon bra bilförare. Jo jag veeeet att hon har det bra på dagis och att det inte spelar någon roll med några minuter hit eller dit, yada yada...

Men igår när jag kom hem slog det mig - att det var sista gången. Nästa vecka hämtar Sven på tisdag - onsdag, och veckan efter det har jag börjat på mitt nya jobb, vilket innebär högst tio minuter från dörr till dörr (med bil). Skönt.

Det här med tidsuppfattning...

Onsdagar är en lång dag för mig på jobbet, och eftersom Hanna lämnades av Sven halv åtta i morse så blev det ganska många timmar för henne på dagis. Som vanligt kände jag mig stressad för att jag hämtar henne sent, men blev lite tröstad av hennes kommentar:

"Vad synd att du skulle komma just nu mamma, när pappa precis har lämnat mig!"

Lort-unge

Idag när jag kom till dagis var alla barn ute och lekte. Hela gården var minst sagt lerig, och när jag lyckats lokalisera Hanna (under en trappa, de lekte kurragömma) var hon täckt av lera från topp till tå. En stor lerklick på näsan hade hon också.
Det blev till att skala av alla sandiga/leriga kläder, byta ut gummistövlar mot de vanliga kängorna, sätta på jackan (tack och lov att den hängde där och var ren!) och baxa in alltihop i bilen. Hemma fick jag slänga kläderna i tvättmaskinen och ungen i badkaret för rengöring.

Nu är allt rent och fint igen (inkl. unge) och redo för en ny geggig dagisdag!

Dålig tajming bara att jag hade mina sprillans nya vita vårskor....

mamma-oro

Hanna har problem med en annan flicka på dagis, E. Hon slåss och säger "dumma dig". Vi har pratat många gånger om E, och varje gång försöker jag säga att hon är ju snäll, det är bara ibland hon är dum, och att Hanna inte får slå tillbaka utan måste säga till en fröken. "För du är inte en tjej som slåss".
I morse frågade hon varför E måste finnas, och om jag trodde att hon hade fått några julklappar. "För det är ju bara snälla barn som får julklappar, mamma!" Jag sa att E:s mamma och pappa älskar henne jättemycket och att en del barn är dumma ibland och det måste vi vänja oss vid.
Usch vad svårt. Jag vill ju inte ta ifrån henne hennes känslor eller säga att hon känner fel, men samtidigt vill jag ju förklara på ett bra sätt.
Jag pratade med Hannas fröken om det här på eftermiddagen, mest för att kolla så att Hanna inte är extra utsatt, men det var hon inte och det är ju skönt. Vi ska träna Hanna i att säga ifrån ("STOPP! Du får inte slå mig!") och att hon ska gå till en fröken och säga till direkt det händer något.

Det här blev ett svamligt inlägg men det här är känslosamt för mig. Jag möter det här ofta i mitt arbete men då är det ju inte mitt eget barn det gäller, så då är inte samma känslor inblandade. Men jag har tagit åt mig en sak som Fröken Lena sa: om inte jag står på mitt barns sida, vem ska då göra det? Kloka ord från en klok kvinna.

Som tur är så vet jag ju att Hanna har det bra på dagis, och hon har ett starkt stöd i sin kompis Stor-Elin. Men det kanske är just deras starka band som gör att E blir avundsjuk och dum? Åh, vad svårt. Nä, jag ska inte grubbla för mycket på det här, tror jag.

noll fantasi

Som skolfröken vet jag hur roligt det är att få uppskattning för terminens arbete när det är avslutning. Därför har jag alltid lagt ner ganska mycket tankemöda på dagisfröknarnas presenter vid jul och sommarlov. Men i år tröt både fantasin och orken, så det fick bli som Hanna ville: choklad.

Fast om de resonerar som jag så kommer de ändå att uppskatta tanken. Det är den som är viktig.

kameratömning

Lussefika på dagis idag
Hanna och kompisen Elin

Söta stjärngossar
(och Hannas favvofröken "Bårten" i svart jacka)

******

Så här galet mycket snö fick vi häromveckan.
Fem dagar senare var den spårlöst borta




Alla bilder är klickbara
(och suddiga)

jobbe?

I morgon ska Hanna vara på dagis ett par timmar. Hon behöver lite inskolning, så att det inte blir rivstart på måndag - det är inte schysst efter så långt sommarlov.
Medan hon är på dagis ska jag faktiskt plocka fram min jobbväska, som jag gömde väl i juni efter avslutningen. Jag ska börja fokusera på jobbet, förbereda lite, kolla på schemat och sånt. Inskolning även för mig, alltså. Har många motstridiga känslor just nu om jobbet, men tänker inte ventilera dem här. Men det blir nog bra. Det brukar vara kul att träffa kollegorna och eleverna efter en lång sommar.

Utvecklingssamtal

Idag har jag varit på utvecklingssamtal om Hanna. Allt var bra, hon tar för sig och har det bra på förskolan, precis som jag trodde.

Men vad svårt jag hade att inte ta över och leda samtalet... jag är yrkesskadad! Fast om man håller i femtio samtal om året kanske det blir så?

Röklukt

Idag har jag varit på dagis och hämtat Hannas kläder. Sanerarna bedömde att de kan bli rena efter en vanlig tvätt, vilket ju är smidigast. Om de skulle tvätta dem skulle det ta fyra veckor.
Och visst, de luktade inte värre än man gör efter en kväll framför lägerelden, så det blir nog bra. Men det var lite jobbigt att komma dit och se misären.... och skönt att få en pratstund med personalen, de verkar vara vid gott mod måste jag säga. Trots allt.

(Men inte hinner de få någon ordning i Folkets Hus innan måndag. På torsdag ska det 1:a maj-fikas där, och på lördag är det ett bröllop inbokat. Typiskt!)

Otippat fredagsnöje

Hannas dagis i morse

I kväll har jag varit på möte på Folkets Hus. Inget vanligt fredagsnöje, precis. Det handlade om vad som händer med dagisbarnen nu när nån knäppgök har eldat upp deras dagis.

Två avdelningar av fyra (varav den ena är Hannas) är så skadade att de måste saneras och renoveras. Under tiden (från nästa måndag) kommer barnen att vara på Folkets hus, vilket känns som en helt okej lösning. Nära en stor väg och Roslagsbanan, men de ska sätta upp staket och fixa så det blir bra och säkert.

Det var många föräldrar som hade kommit till mötet, och jag tror och hoppas att föreståndarna verkligen kände vårt stöd. Alla var fast beslutna att göra det bästa av situationen och alla ville hjälpa till. I nöden prövas vännerna, eller vad det heter.

Det händer grejjer

Sen Hanna började på Fjärilen har det hänt massor med hennes utveckling. Språket har förändrats och framför allt så har hon börjat leka på ett annat sätt. Nu är det rollekar dagarna i ända, och dessutom leker hon gärna själv här hemma, det är nytt.
Just nu har hon gjort en "tårta" (bitar av golvpusslet) och hon ordnar kalas på golvet med "skedar" (pennor) och undrar "vem vill ha tårta?".
Vår stora tjej!

Utskolning

Idag var jag på utskolningssamtal på dagis. Hanna har lämnat småbarnsavdelningen och gått vidare. Vi är, och har alltid varit, extremt nöjda med dagis, de är otroligt proffsiga så det blev ett trevligt samtal!

Med mig hem fick jag ett usb-minne med bilder från Hannas dagis-karriär so far.

(Jag vet att detta kanske bara är av intresse för morfar och mormor och en och annan övrig släkting som läser, men ändå...)

Liten blir stor

I morgon är det dags. Hanna slutar på Småtroll och börjar på Fjärilen. Invänjningen är klar.
"Jag är stor nu" säger Hanna.